{"id":115,"date":"2012-10-02T16:57:18","date_gmt":"2012-10-02T13:57:18","guid":{"rendered":"http:\/\/localhost\/wp-dev\/sampsaertamo\/?page_id=115"},"modified":"2012-11-01T15:34:40","modified_gmt":"2012-11-01T13:34:40","slug":"kompositionsstil","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/kompositionsstil\/","title":{"rendered":"Kompositionsstil"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/assets\/Juhla-alkusoitto-kaavio-kuva-Ertamo-800x267.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-219 alignnone\" title=\"Juhla-alkusoitto -kaavio\" src=\"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/assets\/Juhla-alkusoitto-kaavio-kuva-Ertamo-450x150.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/assets\/Juhla-alkusoitto-kaavio-kuva-Ertamo-450x150.jpg 450w, https:\/\/www.sampsaertamo.com\/assets\/Juhla-alkusoitto-kaavio-kuva-Ertamo-205x68.jpg 205w, https:\/\/www.sampsaertamo.com\/assets\/Juhla-alkusoitto-kaavio-kuva-Ertamo-750x251.jpg 750w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>N\u00e4r jag b\u00f6rjar att komponera en ny komposition skisserar jag alltid f\u00f6rst\u00a0helheten genom att teckna. Pappret delar jag s\u00e5 att tiden g\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4nster\u00a0till h\u00f6ger, och vertikalt indelas ytan mellan registret,\u00a0instrumenteringen, eller andra skrymmande faktorer. F\u00f6r att kunna beskriva\u00a0olika musikaliska situationer har jag utvecklat stenografi liknande\u00a0symboler. P\u00e5 en ritning kan jag t.ex. se hur ett visst instrument \u00f6verg\u00e5r\u00a0mellan tv\u00e5 texturniv\u00e5er. Ritningarna beskriver effektivt bearbetningen av\u00a0verket utan att h\u00e4nga upp sig p\u00e5 detaljer. Deras tur kommer senare n\u00e4r jag\u00a0komponerar den egentliga musiken, m.a.o. exakta noter. Att h\u00e5lla\u00a0notplanet, taktarten eller klanganalysen i minnet n\u00e4r man planerar\u00a0helheten vore som om man arbetade med en m\u00e4nniska som hakar sig fast vid\u00a0varendaste en detalj.<\/p>\n<p>Tecknade anteckningar \u00e4r v\u00e4ldigt tydliga, och vad som \u00e4r det b\u00e4sta,\u00a0snabba att g\u00f6ra. Jag kan, t.o.m. under en cykeltur, anteckna n\u00e5gonting\u00a0jag pl\u00f6tsligt kommer p\u00e5 n\u00e4r jag arbetar med ett verk. Ett annat lika\u00a0abstrakt s\u00e4tt att l\u00e4gga i minnet d\u00e5 id\u00e9erna f\u00f6ds i tankarna \u00e4r att\u00a0anv\u00e4nda nyckelord.<\/p>\n<p>Genom att teckna helheten f\u00f6rs\u00f6ker jag se helhetsformen och detaljerna\u00a0samtidigt. I min tankeprocess best\u00e4mmer helheten alltid detaljerna, men\u00a0\u00e5 andra sidan ska ju helheten best\u00e5 av detaljerna. Efter att ha\u00a0definierat ramen f\u00f6r helheten skapar jag de andra musikaliska r\u00e5varorna:\u00a0melodierna, harmonin, rytmiken och texturerna. \u00c4ven dessa planerar jag\u00a0genom att teckna eller genom att annars t\u00e4nka p\u00e5 musiken abstrakt. T.ex.\u00a0de melodier som ska vara med i verket bearbetar jag utan notplanet. N\u00e4r\u00a0jag komponerar den egentliga musiken samlar jag ihop mina planer,\u00a0varefter de preciseras till en f\u00e4rdig komposition och en slutgiltig\u00a0notskrift.<\/p>\n<p>Renskrivningen av verken \u00e4r n\u00e5got jag gillar allra minst i mitt arbete,\u00a0f\u00f6r det \u00e4r ett mekaniskt och omusikaliskt arbete, ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont. Jag\u00a0uppskattar inte notbilden utan ett klingande ljud. Datorn \u00e4r ett utm\u00e4rkt\u00a0verktyg till renskrivningen eftersom den \u00e4r opersonlig, och till sin\u00a0layout st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderlig. Den kan inte p\u00e5verka mitt t\u00e4nkande eller\u00a0skapande.<\/p>\n<p>Jag betraktar friheten som illusion n\u00e4r jag komponerar, och l\u00e5ter\u00a0medvetet bli att g\u00f6ra beslut eller val. N\u00e4r jag komponerar m\u00e5ste jag \u00e4nd\u00e5\u00a0fr\u00e5ga mig sj\u00e4lv hur musiken framskrider. Helst beskriver jag mitt\u00a0arbetss\u00e4tt med ordet system. Varken tekniken, eller teorin g\u00f6r den vidare\u00a0bearbetnigen av verket l\u00e4ttare: b\u00e5de musikteorin, och musikanalysen \u00e4r i\u00a0sin exakthet f\u00f6r klumpiga hj\u00e4lpredor. En analytisk f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6ljer en\u00a0musikalisk tanke, dvs. man m\u00e5ste f\u00f6rst skapa ett musikaliskt material f\u00f6r\u00a0analysen. Den slutgiltiga musiken f\u00f6rs\u00f6ker jag komponera genast, utan\u00a0tvivel. Att komponera \u00e4r huvudsakligen ett arbete d\u00e4r man drar ut och\u00a0gallrar bort, och jag har konstaterat att jag inte klarar av att g\u00f6ra\u00a0n\u00e5gotdera med teorin som redskap. Det som man producerat mekaniskt lever\u00a0inte, och inte f\u00e5r reglerna minska rikedomen heller.<\/p>\n<p>F\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla ett helt verk m\u00e5ste jag kontinuerligt skapa nytt.\u00a0Jag kan inte bli och v\u00e4nta p\u00e5 inspiration utan syssels\u00e4tter hj\u00e4rnan p\u00e5\u00a0ett s\u00e4tt som jag kallar en f\u00f6rberedd insikt. F\u00f6rst definierar jag vad jag\u00a0f\u00f6r tillf\u00e4llet beh\u00f6ver f\u00f6r mitt verk. Sedan lyssnar jag med en viss\u00a0musikalisk inst\u00e4llning p\u00e5 tomheten, och jag \u00e4r \u00f6vertygad om att jag h\u00f6r\u00a0det jag s\u00f6ker. Jag lyckas med det h\u00e4r genom att avv\u00e4rja alla medvetna\u00a0fors\u00f6k att tvinga fram en id\u00e9 eller en melodi. Med tomheten avser jag\u00a0inte tystnaden utan snarare som m\u00f6rkret d\u00e4r jag best\u00e4mt mig att se n\u00e5got.\u00a0Den h\u00e4r typen av avl\u00e4gsnande fr\u00e5n mig sj\u00e4lv \u00e4r f\u00f6r mig ett naturligt och\u00a0snabbt s\u00e4tt att arbeta.<\/p>\n<p>En komposition ska bli till naturligt, inte tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt. Verket \u00e4r som\u00a0en stig som uppst\u00e5r d\u00e5 man g\u00e5r l\u00e4ngs den. Det g\u00e4ller endast att betrakta\u00a0stigen ur r\u00e4tt synvinkel, f\u00f6r att kunna se vart den tar en.\u00a0Kompositionsarbetet best\u00e5r av otaliga fr\u00e5gor, men definierar man fr\u00e5gorna\u00a0tillr\u00e4ckligt precist l\u00f6ser de sig sj\u00e4lva. Den st\u00f6rsta utmaningen \u00e4r att\u00a0f\u00f6rst\u00e5 vilka de r\u00e4tta fr\u00e5gorna \u00e4r, fr\u00e5gor som ska l\u00f6sas. F\u00f6r att kunna\u00a0lyckas beh\u00f6ver jag det kompositionssystemet vars r\u00f6tter finns i\u00a0barndomen. Som barn var det en lek f\u00f6r mig att komponera. Vid studier\u00a0l\u00e4rde jag mig avskilja och analysera. Nu f\u00f6rs\u00f6ker jag komponera l\u00e4tt som\u00a0ett barn, men medveten om vad jag h\u00e5ller p\u00e5 med.<\/p>\n<p>Musiken upplever jag som en massa som sv\u00e4var i rymdutrymmet, som en\u00a0abstrakt skulptur genom vilken tiden g\u00e5r. N\u00e4r jag komponerar ett verk\u00a0fokuserar jag n\u00e4rmare eller l\u00e4ngre bort fr\u00e5n de st\u00e4llen som st\u00e5r under\u00a0bearbetning. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan jag f\u00f6rflytta mig fast l\u00e4ngre bort fr\u00e5n\u00a0n\u00e5got st\u00e4lle i n\u00e5gon bekant opera, f\u00f6r att se hela akten som ett enklare\u00a0m\u00f6nster, och sedan glida in i n\u00e5got annat st\u00e4lle. Mitt t\u00e4nkes\u00e4tt g\u00e5r\u00a0tillbaka till barndomen: som barn brukade jag teckna slingrande\u00a0tidsstr\u00e4ckor av de operor och konserter jag lyssande p\u00e5. Tidsstr\u00e4ckorna\u00a0har f\u00f6rmodligen sitt ursprung i LP-skivornas sp\u00e5r. Om jag ville h\u00f6ra p\u00e5\u00a0n\u00e5got visst st\u00e4lle m\u00e5ste n\u00e5len p\u00e5 skivspelaren s\u00e4ttas ner p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle\u00a0p\u00e5 skivan. Jag v\u00e4nde p\u00e5 skivan i ljuset d\u00e5 st\u00e4llen med h\u00e5rdare ljud\u00a0syntes gr\u00f6vre, medan de tystare st\u00e4llena var j\u00e4mnare. Det var som en\u00a0berg-och dalbana som man gick l\u00e4ngs med d\u00e5 man lyssnade p\u00e5 skivan. Jag\u00a0tycker \u00f6ver huvud taget att det \u00e4r v\u00e4ldigt centralt d\u00e5 man studerar musik\u00a0att man lyssnar p\u00e5 skivor, konserter och operor. Jag tror att man endast\u00a0kan l\u00e4ra sig musik genom att lyssna p\u00e5 den. Enligt min \u00e5sikt l\u00f6nar det\u00a0sig ofta att lyssna utan att f\u00f6lja med partitur, f\u00f6r d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mras\u00a0koncentrationen.<\/p>\n<p>Som barn uppt\u00e4ckte jag en g\u00e5ng att det g\u00e5r att vissla och nynna\u00a0samtidigt. Observationen \u00f6ppnade en ny v\u00e4rld f\u00f6r mig. Dittills hade jag\u00a0enbart f\u00f6rs\u00f6kt h\u00e4rma efter olika instrument genom att sjunga. Denna\u00a0kunskap har varit till stor nytta d\u00e5 jag gjort kontrapunktl\u00e4xorna, och\u00a0nuf\u00f6rtiden kan jag anv\u00e4nda kunskapen t.ex. n\u00e4r jag betraktar tv\u00e5 rytm-\u00a0eller melodiniv\u00e5er i verket under bearbetning. Dessutom anv\u00e4nder jag\u00a0piano i kompositionsarbetet. Piano beh\u00f6ver jag varken f\u00f6r improvisation\u00a0eller f\u00f6rs\u00f6k, men det f\u00f6rsnabbar arbetet. Tankens flykt \u00e4r snabb d\u00e5 jag\u00a0har fingrarna p\u00e5 tangenterna.<\/p>\n<p>Jag namnger mina verk huvudsakligen efter mytologiska motiv eftersom jag\u00a0t\u00e4nker att myter utg\u00f6r grunden till kulturen. Jag anser att en verklig\u00a0konstn\u00e4r \u00e4r oberoende av sin egen vilja. Konstn\u00e4ren \u00e4r bara konstens\u00a0k\u00e4lla som varierar arketyper p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt i sin egen tid. Som\u00a0individ ser jag egentligen inte n\u00e5gon anledning till komponering. Att\u00a0komponera \u00e4r bortom orsaker. Kanske komponerar jag bara eftersom jag kan.<\/p>\n<p>\u2013 Sampsa Ertamo (2012)<\/p>\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning Ylva Davidson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r jag b\u00f6rjar att komponera en ny komposition skisserar jag alltid f\u00f6rst\u00a0helheten genom att teckna. Pappret delar jag s\u00e5 att tiden g\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4nster\u00a0till h\u00f6ger, och vertikalt indelas ytan mellan registret,\u00a0instrumenteringen, eller andra skrymmande faktorer. F\u00f6r att kunna beskriva\u00a0olika musikaliska situationer har jag utvecklat stenografi liknande\u00a0symboler. P\u00e5 en ritning kan jag t.ex. se hur ett [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-115","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/115","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=115"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/115\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":614,"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/115\/revisions\/614"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sampsaertamo.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=115"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}